Ecclesia

5 Mos 32:1 ”Lyssna, ni himlar, jag vill tala, hör, du jord, orden från min mun. 2 Som regnet må min lära drypa, som daggen må mitt tal flöda, som rikligt regn på grönska, som regnskurar på gräs.”

Hab 2:14 ”Ty jorden skall bli full av kunskap om Herrens härlighet, så som vatten täcker havets djup.”

Joel 2:23 ”Fröjda er, ni Sions barn, var glada i Herren, er Gud, ty han har givit er Läraren som ger rättfärdighet. Han skall låta rikligt med regn komma ner över er, både höstregn och vårregn som tidigare.”

Det som är värt att notera i Joel 2:23 är att i grundtexten är både ordet ”Läraren” samt ”höstregn” samma ord. Ordet på hebreiska är מוֹרֶה (mowreh) och betyder alltså både höstregn och lärare. Detta var alltså en självklarhet för den som talar hebreiska. Kunskap från Gud kommer ovanifrån som regn och det ger liv åt jorden det faller på. Så i den hebreiska tankevärlden så ger Guds ord, eller kunskap från Gud liv och det liknas vid regn eller lugnt klart vatten.

Som vi konstaterade lever människan inte enbart av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun. Vi kan alltså dra slutsatsen att det är viktigt att en människa får i sig en sådan dos av Guds ord att hennes ande orkar leva. Vi kan läsa följande om bibeln:

2 Tim 3:14 ”Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det, 15 och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus. 16 Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, 17 för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.”

Detta är ytterligare bevis för att det är livsviktigt att vi tar del av Skriften så att vi kan bli undervisade, bestraffade, upprättade samt fostrade till rättfärdighet. Vi ser också att Skriften framställs som utandad av Gud, därför kallar vi också bibeln för Guds ord till oss.

Hur ska man läsa?

Hur får och kan vi då läsa och tolka bibeln? För det första ska vi säga att vi inte ska ”tolka” bibeln utan försöka förstå den. Vi ska se på tre principer som kan hjälpa oss i vårt bibelläsande.

Ps 119:160 ”Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga domslut är eviga.”

Detta är en viktig lärdom för oss. Summan av Guds ord är sanning, men många gånger presenteras en ensidig bild av Guds ord som vi förväntas ta emot som hela sanningen. Ett exempel är där Guds kärlek lyfts fram och överdrivs så till den grad att man glömmer bort Guds helighet och vrede över synd.

Därför ska Guds ord i sin helhet tas i beaktande. Det betyder att ifall en lära presenteras, baserad på ett antal bibelverser som sedan kan motsägas av andra påståenden i biblen, finns det fog att granska vad som påstås. Det gäller självfallet också detta inlägg! Det är alltså en princip som är viktig: Ta hela Guds ord i beaktande när du läser.

Nästa princip är denna: Behandla bibeln som om den faktiskt är Guds ord. Vad betyder det i praktiken?
Om du talar med en människa och lyssnar till hennes ord så är det god sed att låta människan som uttalar orden ha tolkningsföreträde gällande sina egna ord. Det betyder alltså att ifall Adam säger något till Eva, så är det i första hand Adam som har rätt att klargöra vad han menar med sina ord och inte Eva. Om Eva inte förstår vad Adam säger så har hon ingen rätt att påstå: ”För mig betyder det här som Adam säger si och så” eller ”Jag känner på mig att det Adam säger här betyder si och så”.

Principen vi kan ta fram är alltså att Gud själv först och främst har tolkningsföreträde till sitt eget ord. Man brukar också säga ”Låt skrift tolka skrift”. Vi har ingen rättighet att tycka eller påstå att bibeln betyder än det ena, än det andra. Vi kan alltså inte ta vilken vers som helst och läsa in vad som helst, utan att ta hänsyn till kontexten. Så för att summera: Bibeln liknas vid Guds ord, som är utandat av Gud. Han vet vad Han menar med sitt ord och därför ska du vända dig till Honom ifall du inte förstår vad det är du läser.

En tredje och sista princip är att se vilken sorts text du läser.  Bibeln består av olika sorters texter:

• historia
• lagtext
• ordspråk
• poesi
• symbolik
• brev
• profetia

Ibland kan texten vara en blandning av dessa, till exempel är Uppenbarelseboken en profetisk bok som också innehåller mycket symbolik, varför man behöver vara noggrann med hur man läser och förstår den. Texten själv klargör vad för sorts text det är frågan om. Det betyder alltså att vilken sorts text det är påverkar hur vi ska läsa och förstå texten. Historia ska t.ex. i första hand läsas som historia.

För att summera detta inlägg kan vi säga: Det är livsviktigt att vi läser Guds ord, för att få liv samt kunskap om det Gud vill att vi ska lära oss. Det gäller att inte bara äta det som serveras på söndagen utan också laga egen mat.

Vi ska inte läsa in våra egna tankar och funderingar, eller läsa bibeln för att underbygga vår egen åsikt. Vi ska låta Guds ord tala till oss istället. Psalm 119 har mycket att lära oss om Guds ord och rekommenderas som läsning till alla som inte läst den. Följande verser från Psalm 119 får avsluta detta inlägg:

Ps 119:
1 Saliga är de som vandrar i fullkomlighet, de som lever efter Herrens undervisning. 2 Saliga är de som tar hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söker honom… 9 Hur kan en ung man bevara sitt liv rent? När han håller sig till ditt ord…. 11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta för att jag inte skall synda mot dig. 18 Öppna mina ögon, så att jag ser undren i din undervisning… 67 Innan jag fick lida for jag vilse, men nu tar jag vara på ditt ord…. 105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig… 130 När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor… 165 Stor frid äger de som älskar din undervisning, ingenting kan få dem på fall.


Christoffer Lampa, 22.4.2020

Luk 18: 8 Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?”

Begreppet tro så som biblen specifierar det är en dyrbar och ibland sällsynt sak här i världen.

Det kan tänkas som att detta är en enkel sak. Som en självklar sak. I mångt och mycket är det precis det. Jag tror dock att på grund av människans natur och för att vi är som vi är i köttet så kan det vara fog för att påminna oss allt som oftast vad tro är.

Därför ska vi ska idag se om följande saker och och hur tron framställs i förhållande till dessa saker:

1. Tron som det utmärkande i Guds ursprungliga skapelse
2. Syndens förödande konsekvenser på tron och skapelsen
3. Jesus, trons upphovsman och fullkomnare
4. Ett barns tro
5. Gud är inte dum i huvudet
   
   

1. Tron som det utmärkande i Guds skapelse

Vi ska nu försöka oss på att göra en kvalificerad spekulation och extrapolera (alltså dra en) en poäng ur skapelseberättelsen. Försök följ med i detta resonemang och se om det brister någonstans.
Först ger jag er slutsatsen, vilket jag redan hade som underrubrik nummer 1. Slutsatsen på den kommande spekulationen vi ska göra är alltså att ”Tron är utmärkande för Guds skapelse”.

Vi vet att Gud är skaparen och Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat.

Låt oss säga att skapelsen är ett intrikat system, som innehåller många, många undersystem, och alltsammans är perfekt designat och planerat av ett intellekt, vishet och sinne som övergår allt som människan någon gång kan fatta.

Hela skapelsen är ett system som funkar som det gör, just för att Gud har tänkt att det ska funka precis så. Gravitationen funkar som den gör, vindarna, regnen har alla sina banor och funkar efter lagar och regler. Hela världsrymden är som ett fint klockverk och vi kan föurtse hundratals år frammåt i tiden hur stjärnor, planeter och vissa kommenter som vi kan se och studera kommer att röra sig.

Allt har sin tid, sin plats.
Blickar vi in i människan är människan själv ett oerhört intrikat mästerverk av design och ingengörskonst som får många vetenskapsmän att förbluffas.
Så Gud är den bästa systemdesigner som finns, på ett plan dessutom som får människans smartaste och häftigaste uppfinningar att blekna som snorklotter på kylskåpet av en 2 åring.

När så Gud har planerat ALLT och ser på sitt verk så säger han:

1 Mos 1: 31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

Inte bara gott, utan mycket gott.
Nu frågar ni då kanske, hur är Tron det utmärkande för Guds system/(skapelse)?
Jag tror att vi kan dra den slutsatsen av följande orsak.

Vi vet att människan är skapad till Guds avbild, att råda över hela jorden, över allt skapat, och  till att föröka oss och uppfylla och råda över hela jorden. Det är Guds avsikt och vilja med oss så som den står skriven i 1 moseboks 1 kapitel.

Människan i lustgården tror på Gud. Tro betyder då att de litar fullständigt på honom. De har ingen anledning till misstro/otro. De är dessutom helt anningslösa om att de är nakna eller ens att det finns ett sådan begrepp. Vad jag påstår är att de som Guds BARN  gick omkring i en perfekt tro till sin skapare.

Vad är det då som ska angripas och förstöras för att ta bort det utmärkande i skapelsen? Vad är det som håller ihop allt och gör allt möjligt? Det är tron!
Det är det som ormen angriper när han talar med Eva:” Har Gud verkligen sagt”. Gud hade befallt:

” Du kan fritt äta av alla träd i lustgården, 17 men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö.”

Vi fortsätter:

” ”Ni skall visst inte dö! 5 Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.” 6 Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. 7 Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.”

Så förstör alltså ormen den fullständiga tro som människan har till Gud. Eva låter sig luras och förledas, och Adam låter sig förledas av Eva. Båda två är de olydiga och väljer att misstro det som Gud har sagt.

Så lyckades ormen så både otro och olydnad/synd i människan.
Vi ser alltså att det som satan angriper är tron som människan har till Gud. Vi kommer då till den andra underrubriken.

2. Syndafallets förödande konsekvenser på tron och skapelsen

Eftersom Satan angriper tron och får människan att vara olydig mot Gud kan vi omedelbart i texten se resultatet. Människan gömmer sig från Gud och är rädda. De inser också att de är nakna.
Men nu har misstro, eller otro kommit in i skapelsen. Vi kan säga att följande saker är en motsats till biblisk tro: Misstro, misstänksamhet, otro.

Människan eftersom hon nu fått kunskap om gott och ont har fått ”orsak” så att säga, att misstro både Gud och andra människor. Det hade hon inte före. Det fanns ingen misstro mellan Adam och Eva, eller mellan dem och Gud före ormen lurade dem att misstro Gud och äta av frukten.

Nu kanske ni undrar, ja men var det nu så allvarligt. Ta er en titt omkring i denna värld så ser ni hur allvarligt det var. Lås på dörrar och bankvalv, försäkringar mot stöld och rån, svindel, otrohet, militärer (som försvar) osv. är allt fullständiga bevis på att otro och misstro finns i världen.

Den som någon gång varit i eller läst om en situation var ”tron” alltså tilliten mellan människor brister vet hur allvarligt det är. Om tilliten är borta börjar människor betee sig väldigt dåligt. I ett angiverisystem, som under kommunism bedrar nära vänner varandra i räddsla för att först bli bedragna. Misstron är alltså dödlig. Otron är en fruktansvärd inkräktare i Guds skapelse. Det är ett virus i hans system som han har en plan för att förinta.

Faktum är att otron är en motsats till det som han hade planerat och designat.
Alla lögner, stolhet och strävan efter storhet och ära kan ledas till att denna otro kommer in i skapelsen.

I ett system där tillit och tro råder är många av de dåliga saker vi ser i världen inte möjliga. Tänk er ett företag där alla arbetare, chefer och hösta ledning har fullständig tro och tillit till varandra. Tänk er hypotetiskt att det kunde vara så. Ingen skulle baktala varandra för att få en fot före en annan, ingen skulle dra åt olika håll, alla kunde samstämmigt försöka lösa problem som uppstår. Det skulle till och med vara ett nöje att arbeta på ett sådant företag!

Men när otro och misstro kommer in i en miljö eller ett system. så kan det fullständigt spåra ur.

Därför är det faktist Gud själv som lägger skapelsen under förgängelse, och låter döden komma in som en lön, alltså förtjänst för den synd som kommer in i världen genom en man, Adam.

Det att människan dör och att skapelsen är under förgängelse är Gud sätt att motverka det onda och den ondska som kom in i världen med otro och synd.

Gud säger efter syndafallet: ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Hon får nu inte räcka ut handen och även ta av livets träd och så äta och leva för evigt.”

Människans liv måste alltså begränsas, för att också hennes kapacitet till ondska ska begränsas. Vi kan också se att efter floden så begränsas människans ondska ytterligare eftersom åldern som människan kan uppnå delas på 8 i jämnförelse med före floden.

Så många av de lidanden, sjukdomar, naturkatatsrofer, pandemier och annat elände som finns i världen är där på grund av att Gud har lagt dom där. Det är som att skapelsen är satt i felsäkert läge för att förhindra att ondska ska sprida sig obehindrat.

Människans egen ondska är förstås helt hennes egen och all den ondska som vi vållar ska få en rättvis dom.

Så allvarligt är alltså det att tron på Gud blev korrumperad av satan vilket sedan resulterade i att synden kom in i världen.

Därför tror jag att vi kan säga att tron är en utmärkande egenskap på skapelsen. Det är hur människan före fallet relaterade till sin skapare. Det är den, tron, som angreps. Det är så alla rättfärdiga från Adam ända till Jesus har relaterat till Gud. Det är också så som vi nu idag relaterar till Gud. Det är så vi når honom, så som vi umgås med honom. I tro. Alltså i förtröstan, tillit och övertygelse på hans löften och honom själv.

3. Jesus, trons upphovsman och fullkomnare

När nu otron har kommit in i världen och läget är så pass allvarligt som vi har sett att det är. Vad gör då Gud?
Vad ska vi göra ifall någon inte har förtroende för oss? Vi måste visa oss trovärdiga.

På grund av satans lögner och att vi är som vi är, är det också något som Gud har valt att göra, alltså att visa sig trovärdig.

Gud ÄR trovärdig, Jesus ÄR trovärdig. Men Gud vill också visa detta för oss, och HAR visat detta genom allt han har gjort för genom världshistorien.

Gud säger om sig själv(5 mos 32:39 ”Se nu, jag, jag är Gud, det finns ingen Gud vid sidan av mig. Jag dödar och jag gör levande, jag slår och jag helar. Ingen kan rädda ur min hand.”

Men inga av dessa saker gör han utan orsak. Gud agerar inte urskillningslös. Det finns inga överraskningar med Gud. Han har redan låtit göra sin vilja känd för oss.

Gud kommer att döma alla de som syndar. De kommer alla att få sin lön, döden. Döden är syndens lön.

Gud säger dock:

Hes 18: 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.

Därför har han också en plan, som är redo redan före skapelsens grund var lagd. Han sänder sin son som på korset dör för våra och hela världens synder.

Joh 15: 13 Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner. 14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.

Hur mycket mer kan någon bevisa sin trovärdighet samt kärlek? Vad mera skall du ha som bevis på att Herren vill dig gott och inte ont. Vad mera kräver du? Det finns inget mera att kräva. Allt är redan gjort.

Det har förstå aldrig funnits en orsak att misstro Gud. Gud är den samme igår, idag och i evighet.

Men Gud har bevisat sin trovärdighet för människan. Det är också exakt  ur den synvinkel Paulus talar till Athenarna på areopagen

Apg 17: 30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. 31 Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”

Erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda. Jesu verk, sättet han levde, sättet han dog och sättet han uppväcktes är tänkta att föda tro i oss.

Heb 12:2        Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.

Trons upphovsman och fullkomnare. Så är vår Herre. Han är värdig vår tro. Han har alltid varit det. Det har aldrig ändrat men han har överbevisat världen, och människan och överlistat den onde och alla makter och väldigheter om att så är fallet. Vad är då tro. Hur ska vi förklara det. Vilka är våra exempel.

4. Ett barns tro

Varför tar Jesus ett barn och ställer det mitt bland lärljungarna?

Matt 18: 1 I samma ögonblick kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Vem är störst i himmelriket?” 2 Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem 3 och sade: ”Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket. 4 Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket. 5 Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig.

Hur är ett barn? specifikt, hur beteer sig ett barn gentemot en förälder. Barn har en alldeles specifik egenskap. Om ni har barn, så blicka in i deras ögon så får ni se en stor tro. En tro på sina förädrar.

Detta kan förstås förstöras. Men denna tillit är det vanliga, ursprungliga. Denna ”barnsliga” tro är vad Gud ämnar efterskapa i oss.

Det är en specifik sak Jesus är efter när han säger att vi ska bli som barn. Vi ska INTE vara som barn till förståndet. Vi ska vara som barn ifråga om ondska och tro.

1 Kor 14:20 Bröder, var inte barn till förståndet. Var i stället barn i fråga om ondskan och vuxna till förståndet.

Barn är inte dumma, de är intelligenta, kreativa samt frispråkiga ifall de litar på dig.

När vi då uppmanas att ha ett barns tro, att bli som ett barn betyder det alltså inte att vi stänger av förståndet, utan att Gud vill att vi blir hans barn.

Rom 8: 15 Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ”Abba! Fader!”

Så vill alltså Gud att vi ska tro. Hur beteer sig barn då?

Ifall något är sönder? Pappa kan fixa! Ifall det har en fråga? Mamma kan svara! Ifall det har ett problem? pappa kan lösa! Barnets tillit på föräldrarna är stort.

Så vill Gud att vi ska förhålla oss till honom och han har gett oss all orsak att göra det. Han är förmögen att göra så mycket mera också, eftersom han har lovat att fortsättningsvis höra våra böner, leda oss och hjälpa oss samt trösta oss.

Var därför frimodiga att tro, på Gud vår fader samt Jesus Messias hans Son vår Herre eftersom vi har blivit erbjudna tron då Jesus uppväcktes.

Den sista underrubriken för idag är:

5. Gud är inte dum i huvudet

Ni kanske tycker att det är konstigt att jag säger så. Men det är faktist sant, han är ingen idiot.

Vad är det jag vill få sagt. Det är detta.

Vi lever här i världen fast i tid och rum. Vi kan tänka bakåt på det som varit, vi kan beskåda det som just nu händer men 5 minuter frammåt är höljt i dunkel. Eftersom världen funkar just så som Gud har skapat den, så finns det en kontinuitet. Det betyder att vi kan förvänta oss vissa saker. Vi kan däremot inte se in i framtiden. Vi vet inte vad nästa vecka, månad eller år för med sig. Vi vet inte hur allvarlig nästa vecka är. Faktum är att vi inte har någon kontroll överhuvudtaget. Tror vi att vi har kontroll så är det en illusion eller det faktum att Gud låter oss förvalta något för tillfället.

Vad vi bör be om är vishet under Guds beskydd. Be om vishet att alltid agera i situationen efter den vishet som Gud ger, samt beskydd för allt som vi inte kan vet.

Gud däremot är ingen dumbom. Han har haft sin plan redo sen före världens grund var lagd. Han har företagit sig att utföra denna plan och det är av största vikt att vi lär känna honom och hans plan så långt han har gjort den känd genom sina profeter, Jesus samt apostlarna. Denna plan finns nerskriven i den bok som kallas bibeln.

Det är dock många saker som inte står nerskriva. Det är inte för att Gud inte är känner till dem. Men han kan ju inte skriva ner alla världens händelser för alla världens människor i alla världens tider; Utan han kallar oss till omvändelse och tro.

Gud vet ju hur morgondagen ser ut. Han är inte obekant ens med hur allt slutar. Han vet din situation. Till och med dina hår på huvudet är räknade. Han är inte rådlös inför den stundande morgondagen.

Så människan kan i all sin egen vishet och kunskap försöka preparera inför det okända men
Gud som inte är dum, känner vad som kommer och har dessutom en plan för allt.

Därför kan vi med gott mod och fullt förtroende säga:

Rom 8:28       Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut.

Gud vet vårt bästa. Vi vet inte. Den vägen han har bestämt är inte känd för oss. Vägen kan se ut på ett sätt så att vi inte förstår vad Gud har tänkt.

Tänk på alla Guds barn som torterades i fängelser för sin tro I Sovjet eller under Mao. Eller alla Guds barn som förföljts och gått igenom alla möjliga lidanden för sin tro. Också de kunde säga ”för dem som älskar GUD samverkar allt till det bästa”. Många människor har fått komma till tro på grund av de förföljelser och lidande Guds barn har gått igenom när de sett den kärlek Guds barn har för Gud och varandra.

Gud har sina vägar som han verkar i. Vi vet inte vägen men vi vet vem det är som leder. Vi vet inte morgon dagen, men vi vet Herren.

Bön:

Käre himmelske Fader, vi tackar och prisar dig i Jesu namn för att erbjudit oss tron. Vår Herre Jesus vi tackar och prisar dig för att du är tron upphovsman och fullkomnare.

Vi tackar dig Herre för att du har kommit till jorden och givit ditt liv för oss, så att vi kan tro och bli frälsta. Vi ber att ditt evangelium skulle få predikan här i Vasa, i hela Finland och hela världen.

Vi ber att du skulle uppväcka de dina från sin slummer. Att du skulle utgjuta din Ande och ge oss kraft att leva och lida för dig allt efter din vilja och ditt beslut.

Vi ber om frimodighet att tro på dig. Jag ber om att att din härlighet och trovärdighet skulle bli så mycket klarare för oss, att vi skulle förstå nåden ännu mer och får växa i nåden och kunskapen om dig och din vilja.

Uppfyll oss med din kärlek. Ge oss av ditt hjärta att känna för de som går förlorade. Låt oss få se ditt hjärta och din vilja.

Förbarma dig över oss och förlåt oss för våra synder. Förlåt oss för vår tröghet att tro.

Ge du oss det hopp som bara du kan ge, den frid som bara du kan ge och den Ande som bara du kan ge.

Utrusta människor med dina gåvor. Ge din kropp de gåvor som behövs för att din kropp ska kunna byggas upp och växa upp till full manlig mognad i Kristus.

Om något i denna predikan inte var av dig så ber jag att du skulle rycka det ur allas våra sinnen. Ge alla som hör detta en vilja och vishet att pröva detta.

Om något av detta som sagts var av dig så ber jag att du skulle ingjuta och inpränta det i hjärtan med hjälp av din Anden.

Sänd du din Ande att göra sitt verk.

Lov pris och ära tillhör dig O store allmakts Gud, Evige fader och Din son, Messias fridsfursten, konungars konung. Amen.